Nu ska jag ta i
För det första så menade jag generellt med att semestra till cypern eller spanien eller var fan det nu kan vara i europa.För det andra så är det 17 dagar.För det tredje så skiter jag ett stort stycke i om du tar åt dig eller inte.
Jag har äcklats av dig sen den dagen du tog avstånd från mig, din ”vän”, för att jag uttryckte mig i min blogg. Vad jag än skriver i min blogg så är det min personliga åsikt och ingen annan behöver hålla med. Jag har alltid stöttat dig och dina beslut även om jag inte hållt med. Jag har ställt upp för dig mer än någon annan.
Missförstå mig inte, jag anser inte att du är skyldig mig någonting, jag har själv valt att göra allt det för dig. Dessvärre klarade du inte av att inte längre ha ”ensamrätt” på mig. Vilket jag accepterade. Jag är inte bitter, jag är lyckligare än någonsin.
Jag har ett bra jobb, bra betalt, en lägenhet som kommer bli fantastiskt fin, en lägenhet jag ska dela med den människa jag älskar så ofantligt mycket, jag har så pass bra kontakter och betalt att jag kan totalrenovera min lägenhet och åka till thailand i två veckor samtidigt. Visst jag har tagit lån på banken, men tro mig du hade aldrig blivit beviljad den summa jag fick. Så ge mig inte något stöddigt inlägg om att det inte är mina pengar. Jag slår dig med hästlängder ändå. Jag har kommit så mycket längre än dig i mitt liv när jag är 19 år, än du någonsin kommer göra. Nu menar jag inte allt materielt utan även mentalt. Jag sitter inte hemma och gråter för att du inte vill vara min vän, jag har varit utan dig jag vet inte hur länge, och vet du vad? Det går fan ingen nöd på mig. Jag tycker det är tråkigt att det slutade såhär. Ingen vänskap ska behöva sluta på detta sättet egentligen. Vår vänskap däremot har varit dömd att avslutas sen 9 månader, tack och lov att det är slut nu. Jag är inte bitter.
